Om Jesper
Stiftelsen Jesper Lindbloms Minne
Jesper inför hopp.
Leif Lindblom (Jesper pappa), Anna Jonsson (Jespers mamma) och Stefan Jonsson (gift med Anna) bildade Stiftelsen.
Jesper var en enkel kille som älskade livet. Han blev bara 28 år, men han levde fullt ut och hann med mer än vad många gör under ett helt liv.
Han älskade skog och mark och var scout under sin uppväxt. Han idrottade mycket och var med på Sverigenivå i löpning. Glad, positiv och såg möjligheter i allt. Han fick utmärkelsen bästa kamrat när han gick på gymnasiet. Han ställde gärna upp för andra. Att ge någon ett handtag när det behövdes eller att ställa upp i olika sammanhang, var naturligt för honom. Jesper var äldst i syskonskaran och en fin förebild för sina syskon.
Han hade lätt för skratt och spred glädje omkring sig.
Egentligen ville Jesper bli sjökapten och kom in på Chalmers veckan efter att han blivit antagen till KA1 kustjägarna i Vaxholm. Han gick in för sin militärtjänstgöring och verkade trivas, även om det många gånger var en tuff utbildning. När militärtjänsten var klar ville han fortsätta till Karlskrona där han utbildade sig till reservofficer. Någon gång under den tiden, bestämde han sig för att fortsätta sin militära bana och när möjligheten gavs att kunna fortsätta inom försvarsmaktens specialförband tackade han ja.
Han gillade utmaningar, han gillade att vara på sjön och i luften, han trivdes bäst ute i naturen.
Allt detta fick han i sitt jobb. Han fick också kamratskapet, som var en betydande faktor för honom. Men han fick också lära sig att leda sig själv och andra, att klara av svåra situationer, möta främmande kulturer och människor i nöd. Hans inställning var att han ville göra sin insats till 100%. Viljan att åstadkomma en förändring till det bättre var större än rädslan att något farligt skulle hända.
Fallskärmshoppning blev under åren i specialförbandet en stor hobby som han även utövade privat samt att ge sig ut tidiga morgnar för att jaga. Däremellan tränade han löpning och hans fysik var på topp. Intresset för konst och antikviteter väcktes också och från att ha bott spartanskt blev hans boende allt mer trivsamt. Han trivdes med livet.
Det som utmärkte honom allra mest var att han var en problemlösare, som såg möjligheterna, inte hindren.
I följande böcker finns Jesper omskriven och vad som hände den 25 november 2005:
”Svenskar i strid” Författare: Anders Carlén och Mattias Falk, Förlag: Albert Bonniers Förlag ”I väntan på talibanerna” Författare: Jesper Huor, Förlag: Ordfront Förlag
